Dom kommer oftare och oftare nu för tiden... Förut kom de sällan och ibland gick det lång tid mellan gångerna men nu... nu kommer det där ögonblicket ofta, då det hugger till i hjärtat av lycka och man vill bara stoppa tiden. Då känslan av fullkomlighet är så stark att det nästan tåras i ögonen och man blir nästan rädd att allt är för bra..
Konstigt det där att man aldrig vågar vara för lycklig för då kommer det slå tillbaka på en med dubbel kraft... Så det är väl därför man inte släpper in det där ögonblicken av lycka, att riktigt våga känna efter..
Men nu börjar jag försiktigt mer och mer ta till mig känslan, av lycka, av glädje, att faktiskt inse hur bra vi har det. För om livet mot förmodan skulle ta andra vägar än vad som var utstakat från början så har jag vågat uppleva och tagit till mig av lyckan och kärleken..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar